Antroposcen pågick mellan 1 juli - 14 augusti 2017. Verket var del av utställningen Konst i Ån 2017 (arrangör: Norrtälje Konsthall).
Två av Antroposcens performanceakter "Flyttfisken" och Teknosfärstäd" har även gästat Rånäs Konstsalong; 2017 som finissageakt och 2018 som invigningsakt.
Två av Antroposcens performanceakter "Flyttfisken" och Teknosfärstäd" har även gästat Rånäs Konstsalong; 2017 som finissageakt och 2018 som invigningsakt.
Reflektion kring Anroposcen av Helena Lambert:

om_antroposcen_h.lambert_2_okt_2018.pdf | |
File Size: | 11545 kb |
File Type: |
Om Antroposcen
Den plats där verket utspelade sig är ett slags ”mellanrum” i staden - ett stycke urbant landskap som (ännu) inte omformats och detaljplanerats av människan – en plats där både människa och andra livsformer har lämnat avtryck i form av byggnadslämningar och skräp, erosion, växtlighet, fossil och skelett. Jag tog fasta på detta ”mellanrum” i staden som en möjlig mötesplats mellan människans natur och den omgivande naturen.
Platsen är en lekplats - där leker bland andra laxöring, strömming, strömstare, fors, trädrötter, trädkronor och änder. Platsen har också en gång varit en populär lekplats för människobarn innan den hängandes in, kanske för att den kan vara en farlig plats där naturens krafter är starka och våldsamma. Kanske också för att skydda platsen från mänsklig förstörelse?
Jag sågade ett hål i staketet och byggde trappor ner till denna plats. Jag döpte den till Antroposcen. Antroposcen blev både en slags scen och en "ny" mini-stadsdel. Den som valde att gå nedför trappan till Antroposcen välkomnades att utifrån föreslagna aktioner, bli en aktör i verket. Jag ville med verket erbjuda ett tillfälle för besökaren att både med kropp och tanke möta en plats i staden på nya sätt, reflektera över avtryck på jorden och relationen till den omgivande naturen.
Verkets titel anspelar även på den fråga som debatteras bland miljöforskare, idéhistoriker, geologer och andra: har jorden lämnat holocen för att träda in i en ny era - Antropocen - en tidsepok där människan sätter outplånliga spår i all natur, en tidsepok där jordens framtid vilar i människans händer, en era där människans natur genomsyrar och påverkar alla andra livformer? Ja, finns det egentligen någon orörd natur kvar utanför människans?
Under utställningsperioden gavs vid några tillfällen performativa guidade turer inuti verket samt performances genomförda av gästartister i iscensättning av Helena Lambert.
Gästartister var: Bruno Andersen, Lella Labolina Lif, Nikola Matisic, Katarina Rosén, Mia Crusoe